Juli
Juni
Maj
April
Mars
Februari
Januari
December
November
Oktober
September
Inför resan

Dagbok

Juli

Gävle, Sverige 2004-07-19 18:09

Hej på Er!!!

Nu har vi varit hemma i dryga tre veckor. Det känns fortfarande lite konstigt ska ni veta. Jag kommer att skriva lite mer om hur det är att vara hemma, om våra framtidsplaner, om resan o s v vid ett senare tillfälle. Nu får ni nöja er med att gå in på bildgalleriet och titta på B-sidorna, bilderna som inte riktigt platsade i det riktiga bildgalleriet.

Ha det så bra!

Helena och Danne


Växjö, Sverige 2004-07-01 14:30

Hej, hej!

Nu sitter vi här i Daniels föräldrahem i Växjö och blickar tillbaka på Afrika resan som sedan ungefär två år tillbaka har känts som vårat eviga resprojekt. Först så var det alla förberedelser; planering av resrutt, påläsning om Afrikas länder, sponsorjakt, tidningsintervjuer samt svettiga radio- och TV-framträdanden. Och efter lååånga månader med planering så var det äntligen(!) dags att ge sig av. Vi kommer verkligen ihåg dagarna innan det bar iväg, minnet är så färskt att det lika gärna hade kunnat vara igår. Och det är så kul när man tänker på vilka förväntningar man hade, på hur nervös och rädd man var, och på hur lite man visste om "den bortglömda kontinenten".

Innan vi fortsätter att sammanfatta resan, så tänkte vi berätta lite om den sista veckan på Europas vägar. Efter ett uppskattat besök i Ungerns huvudstad Budapest så åkte vi raka vägen till Slovakiens huvudstad Bratislava. Efter ungefär tio minuter i Bratislava så kom vi fram till att vi inte orkade mer; vi orkade inte med mer sightseeing, historia o s v. Efter mer än nio månader på resande fot så åkte vi raka vägen in "turistväggen" kan man säga. Vi har väl känt av det lite gradvis nu på slutet, känt att det har blivit svårare att ta till sig och uppskatta det vi sett längst vägen. Vi har varit med om så himla mycket under våra månader i Afrika och efter ett tag så blir man mätt, man kan inte ta in mer och det var därför vi inte gav Bratislava, eller Slovakien för den delen, en chans.
Efter våran blixtvisit i Slovakien så åkte vi istället raka vägen till Cesky Krumlov i Tjeckien, en stad som vi även besökte på vägen ner till Afrika. Och eftersom vi redan varit där så kände vi oss inte tvungna att se och göra en massa saker, istället så bara slappade vi och njöt av stadens härliga atmosfär. Efter ett par goa dagar i Tjeckien så åkte vi vidare till Tyskland. Planen var att försöka ta oss igenom Tyskland fortast möjligt och sedan spendera ett par dagar på den Danska kusten. Väl i Tyskland så fick vi dock en snilleblixt; varför åka till Danmark överhuvudtaget, när vi kan ta färjan från Rostock (i norra Tyskland) till Trelleborg, och vara hemma redan imorgon? Denna snilleblixt slutade med att våran sista dag på denna resa också blev den längsta. Vi började i Cesky Krumlov klockan elva på morgonen, sexton timmar och 95 mil senare så var vi i Rostock, klockan var då tre på natten. Efter en kylig och inte alltför bekväm natt på en varsin bänk i Rostocks färjeterminal så var det äntligen dags att gå ombord på Trelleborg-färjan och halv två följande eftermiddag så rullade vi fram på de svenska vägarna. Det är många som har frågat oss om vad det första vi ska göra när vi kommer hem är; det första vi gjorde när vi anlände Trelleborg var att leta upp närmsta Sibylla-kiosk och glufsa i oss en varsin tallrik med köttbullar, mos och lingonsylt.

Vårat Afrika äventyr blev verkligen allt vi hade vågat drömma om plus lite till. Man blir helt till sig när man tänker på det vi har varit med om; alla människor vi har träffat, alla intressanta och vackra platser vi har besökt och alla spännande, tuffa och roliga äventyr vi har upplevt och tagit oss igenom.
Vi har sett skrämmande mycket svält, sjukdom och misär på denna resa, men vi har också sett så otroligt många lyckliga, starka och levnadsglada människor. Vi har besökt många skitiga små illaluktande och o-charmiga afrikanska städer det senaste året, men om och omigen så har vi också fascinerats av den mest orörda, friska och storslagna natur, något som vi tycker kännetecknar Afrika. Vi har irriterats och nästan exploderat av ilska p g a korruption, fräckhet och fruktansvärt irriterande säljtekniker, men vi har också upplevt en gästvänlighet, nyfikenhet och vänskap som vi aldrig, aldrig kommer att glömma. Och vi har lärt oss så mycket; vi har lärt oss hur otroligt bra vi har det hemma i "trygga" Sverige, vi har lärt oss att inte ta saker och ting för givet och vi har lärt oss att man faktiskt kan göra en skillnad genom att engagera sig lite, nu syftar vi på mötet med vårat fadderbarn Robe.
Om vi måste välja en höjdpunk på resan så måste det bli äventyret mellan Senegal och Mali, då vi fraktade Mr PikiPiki på en gammal trä-eka för att komma över gränsfloden. Då vi i fyra dagar befann oss mitt ute i ingenstans och tog oss fram på små deformerade ler-stigar, stock och sten. Vi besteg berg, vi levde på vatten och nötter och vi övernattade bl. a i en liten by där vi blev kompis med hövdingen som underhöll oss med musik från sin hemmagjorda gitarr. Vi har många starka minnen från våran resa, men detta är ett av de absolut starkaste.

Och vilken tur vi har haft!!! Vi var så oroliga när vi åkte, oroliga för motorcykeltrubbel, tjuveri, sjukdom o s v. Vi har haft en punka och ett par trasiga kopplingsvajrar på hela resan, vi har inte blivit av med en enda ägodel (ok, en t-shirt el. två) och det värsta hälsoproblemen vi har fajtats med har varit ett par diarréattacker, ett ont knä (efter MC-vurpan i Senegal), förkylning, halsfluss och bihåleinflammation. Vi kan knappt tro det själv.
Vad gäller den utrustning som vi har haft med oss så har ALLT(!) varit helt kanon. Vi är så otroligt nöjda och glada över att vi fick chansen att ta med oss många kvalitetsprodukter. Ett stort tack till alla våra sponsorer!!!
Nämnas bör också att vi så här i efterhand är väldigt nöjd med våran packning. Vi tycker inte att vi tog med oss något onödigt (även om vi t e x aldrig använde vattenreningssystemet så kändes det tryggt att ha), vi ångrar dock att vi inte tog med en diktafon och spelade in lite häftiga ljud från marknader, musikuppträdanden o s v

Så hur känns det då att vara hemma??? Jo, det känns såklart superkul, men samtidigt väldigt konstigt. Jag tror det kommer att ta ett par veckor innan vi kommer in i verkligheten igen, innan vi får perspektiv på allt. Men nu tänker vi njuta av att vara hemma, vi tänker njuta av att sova i sköna sängar, att äta god mat och umgås med våra familjer och våra vänner.

Vi planerar såklart att ha några föreläsningar i sommar och till hösten. Hör gärna av er om ni är intresserade!!!

Innan vi avslutar denna dagboksuppdatering så vill vi också tacka er som har följt oss på denna hemsida under resans gång. Vi är helt chockade över den otroliga respons som vi har fått. Tack så hemskt mycket!!! Detta är dock inte den sista uppdateringen, inom kort så kommer bland annat bildgalleriet att bli uppdaterat med B-sidorna, som vi kallar det. Bilderna som inte riktigt platsade av en eller annan anledning...

Ikväll klockan 18.10 så kommer vi att vara med i TV4 Sydost Nyheterna.

Ha det så bra!!!

Helena och Daniel


 

© Destination-Africa.net 2003