Dagbok

April

Nairobi, Kenya 2004-04-22 14:18

Tjenare, tjenare!

Denna vecka så har vi rest utan våran älskade Africa Twin (som står kvar på Zanzibar och väntar pa nya reservdelar). Fran Zanzibar så hoppade vi in i Andy och Annas Land Rover och åkte vi raka vägen till nationalparkerna Ngorongoro Crater och Serengeti i norra Tanzania. Och vilken upplevelse!!! Vi spenderade tre dagar i nationalparkerna och under denna tid så såg vi otroligt många vilda djur, bl. a lejon, noshorningar, flodhästar, hyenor och gnuer. Efter en aningen svettig busstur med en genomsnittshastighet av kanske 150 km/h (vi är så glada over att slippa åka lokalt), så anlände vi idag i Kenyas huvudstad Nairobi. Och på måndag så kommer vi att träffa vårat fadderbarn Robe, något som vi verkligen ser fram emot.

Eftersom vi inte har någon dator med oss for tillfallet, så kommer nasta riktiga uppdatering om en dryg vecka (nar vi är tillbaka på Zanzibar). Men håll ut, nästa uppdatering kommer att vara extra lång och extra innehallsrik. Nästa vecka kommer vi att detaljerat beratta om våra tre safaridagar, bl a om hur det är att bli attackerad av en buffel mitt i natten(!), vi kommer ocksa att noggrannt beskriva vårat mote med Robe.

Ha en fantastiskt fin dag!

Helena och Danne

Upp

Zanzibar, Tanzania 2004-04-13 10:33

Jambo! (som man säger på swahili)

Vi befinner oss för tillfället på paradisön Zanzibar. Och sicket paradis, här snackar vi kritvita stränder, turkosblått kristallklart vatten och palmer i stora mängder. Härligt, härligt men samtidigt lite farligt, farligt för dom som ska skriva ett spännande och innehållsrikt nyhetsbrev varje vecka. Under de senaste sju dagarna så har vi mest solat, badat, snorklat bland korallrev, sköldpaddor och delfiner samt druckit paraply drinkar.

Att ta oss till Zanzibar visade sig dock bli lite mer invecklat än vad vi trott. När vi anlände till färjeterminalen så fick vi snabbt besked om att denna dagens färja inte kunde köra in till kajen med fören och fälla ner rampen, eftersom våran hoj var det enda fordonet för dagen och att det därför, p g a hamnpriser och dylikt, helt enkelt inte var lönt. Våra två alternativ var att antingen vänta två dagar i Dar Es Salaam, tills nästa färja som definitivt tar fordon skulle gå, eller att finna en lösning. Vi ville verkligen till Zanzibar och valde därför alternativ två; att finna en lösning. Efter sju månader i Afrika så har vi lärt oss mycket, bl. a att ALLT är möjligt. Och mycket riktigt, med hjälp av ett gäng starka lokalare så samlade vi ihop vad vi kunde hitta i hamnen, gamla lastpallar och en gammal rostig landgång, byggde ihop våran egen ramp och praktiskt taget bar/hasade hojen från kajen och ner i färjan.
Väl i Zanzibar så blev vi varmt mottagna av Helenas före detta grannar (från Gävle), Sören och Monique, som numera bor och jobbar på denna ö. Och denna vecka har vi som tidigare nämnt mest solat, badat och njutit av semestern. Men vi har även fått smaka på Tanzanias korruption. När vi häromdagen var ute och utforskade Zanzibar så blev vi i vanlig ordning stoppade i en poliskontroll. Denna polis nöjde sig dock inte med att titta på Dannes internationellt körkort samt fråga hur många kilometer i timmen våran Honda går (vanlig fråga bland poliserna), han tyckte också att det var otroligt konstigt att vi inte hade någon nummerskylt i fram på hojen. Våra två alternativ var att antingen betala en bot direkt till honom eller att möta upp på rättegång efter påskhelgen. Efter en halvtimmes babbel om att vi minsann har åkt motorcykel i Afrika i fem(!) år utan några som helst problem och att vi minsann känner en polis, en advokat och en massa andra viktiga personer i Dar Es Salaam så verkade han dock bli lite nervös och bad oss att åka vidare:-)

Och nu börjar våran Honda Africa Twin att bli lite sliten. Visst, den går fortfarande som ett spätt men drivpaketet och bakdäcket börjar att ge med sig ordentligt. Vi var lite uppgivna ett tag, det går ju inte att få tag i reservdelar i denna delen av världen, men efter ett samtal till våran lojala sponsor Touringbutiken så löste sig allt. Vi kommer inom kort att motta ett ”emergency kit” (drivpaket, bakdäck och innerslang) som har blivit sänt hit till Zanzibar. Ett stort tack till Göran och alla andra på Touringbutiken!!!

I väntan på nya reservdelar så kommer vi idag att ta färjan tillbaka till fastlandet och Dar Es Salaam för att sedan i sällskap med det sydafrikanska/engelska paret Andy och Anna (i deras Land Rover) åka till en av Afrikas mest kända nationalparker, Serengeti. Efter ett par dagar bland lejon, noshörningar, flodhästar och annat kul så kommer vi sedan att ta bussen till Nairobi för att hälsa på vårat fadderbarn Robe. Nairobi kallas också ”Nai-rånar-by” och vi tycker därför att det passar bra att åka dit utan värdesaker som motorcykel och dator. Meningen var ju att vi skulle flyga motorcykeln från Nairobi till mellanöstern, men med all korruption och kriminalitet som råder i detta land så finner vi ingen mening med att utmana ödet.
Från Nairobi så åker vi tillbaka till Zanzibar, där vi fräschar upp sliten Honda med nya reservdelar, och sedan så åker vi förmodligen tillbaka till Johannesburg, via Moçambique, och flyger hojen därifrån.

Ha det så bra!

Och glad påsk!!!

Daniel och Helena

Allt är möjligt!!!	Vanlig syn i Zanzibar	Vita stränder, glasklart vatten och korallrev

Upp

Daar Es Salaam, Tanzania 2004-04-05 21:36

Hej till er hundra om dagen!

Ja, det är faktiskt sant. För tillfället så är det ungefär hundra personer per dag som besöker denna hemsida, en siffra som ständigt växer. Vi är så otroligt glada, stolta och tacksamma över denna fina respons. Tack!!!

Denna vecka så har vi rest tillsammans med det engelsk/sydafrikanska paret Andy och Anna, (dom som hjälpte oss med punkteringen förra veckan) plus deras två liftare Phil och Daniel, från Australien respektive Schweiz. Detta är första gången vi har rest i sällskap med någon sedan holländaren Max (genom Mauretanien och Senegal), så det har varit riktigt trevligt.

Efter våran ”semester” vid Malawisjön så styrde vi norrut till Livingstonia. Vi hade läst i Lonely Planet att denna lilla stad, som grundades av skotska missionärer i slutet av 1800-talet, ligger på toppen av ett berg och är ett mysigt stopp med spektakulär utsikt. Vi hade dock helt och hållet missat stycket som förklarade att vägen dit är en otroligt brant, kurvig och stenig serpentinväg som endast är möjligt med en fyrhjulsdriven jeep. Och att man inte bör prova sig på vägen när det har regnat.
Vi höll på att tappa hakan när vi såg avfartsskylten till Livingstonia (se bild nr. 1). Helt klart, vi har kört på ”vägar” som är tjugo gånger värre, men eftersom vägarna i Malawi generellts sätt är väldigt bra och eftersom vi var inställda på att denna dag skulle bli en enkel ”asfaltdag”, så blev vi bara så överraskade. Och det är ju så komiskt; den stora, maffiga landsvägsskylten till den lilla skitvägen. Att ta sig till Livingstonia var hur som helst inga större problem. Visst, Helena skrek som en stucken gris hela vägen upp och hojen fick återigen känna att den lever, men Danne han bara skrattade och vidöppnade spjällen.
Väl i Livingstonia så njöt vi mest av utsikten och åt god mat. I brist på annat att göra så gick vi också på söndagsgudstjänst i Livingstonias kyrka, något som visade sig bli en riktigt kul och underhållande upplevelse. Vi har aldrig sett en präst med mer inlevelse och kören var mäkta imponerande. Mitt under själva gudstjänsten så insisterade dock prästen på att vi, besökarna, skulle komma fram och presentera oss för den fullsatta kyrkan. Det var inte lika kul...
Natten innan vi skulle lämna Livingstonia så började det så klart att spöregna. När vi vaknade på morgonen så var den vackra utsikten som uppäten av ett tjockt dimmoln och vägarna hade förvandlats till lera. Vi insåg snabbt att det skulle vara omöjligt att sitta två på hojen ner för berget och Helena bestämde sig därför för att gå ner (i sällskap med Anna och Schweiz-Daniel som ville göra den tunga Land Rover lite lättare), en hajk som tog ungefär två och en halv timme. Och för Danne så blev det en svettig historia att få ner hojen från berget. Lera, lera och åter lera. Vid ett tillfälle så snurrade inte ens framhjulet p g a all lera som fastnat under framskärmen. Efter en hel del slit, ett jäkla varvande och en tre-fyra vurpor i leran så var dock en påtagligt sliten Danne plus Honda Africa Twin nere på ”fastlandet”.

Från Livingstonia så åkte vi raka vägen till Tanzania och nu befinner vi oss i landets största stad Dar es Salaam. Och vägen hit har varit helt fantastisk. Precis som i Zambia och Malawi så är här otroligt grönt, friskt och orört men dessutom bergigt. Igår så gick vägen dessutom genom en nationalpark (första gången vi har fått åka in i en nationalpark med hojen) och där stötte vi på ett tiotal elefanter, en massa giraffer, zebror, bufflar, vårtsvin, babianer och antiloper. Så himla spännande och häftigt!!!

Vårat första intryck av Dar es Salaam (också kallad Dar) var inte det bästa. Så skitigt, så stressigt och bara så ocharmigt. Under våra första minuter i staden så lyckades vi dessutom stöta på de mest skrämmande och hetsiga människor som slet tag i oss och ville ”hjälpa” oss med det ena med det andra. Sedan dessa första skrämmande minuter så är dock all hets och stress som bortblåst och vi kan väl nästan säga att vi trivs här i Dar. Det är inte så ofta man känner sig trygg när man promenerar i en Afrikansk storstad på kvällen, men det gör man faktiskt här. I morgon så åker vi vidare till paradisön Zanzibar, men mer om det nästa vecka.

Bildgalleriet är uppdaterat med bilder från Zambia och Malawi!!!

Ha det fint!

Helena och Daniel

Avfarten till Livingstonia	Utsikt från toppen	Denna elefant passerade vi på väg till Dar

Upp